Hola señorita! - Barcelona.
På grund av en högst tvivelaktig internetuppkoppling kommer reserapporten lite såhär i efterhand.
Allt handlar om timing.
Bilresan till lufthavnen i köpenhamn gick så smidigt det bara kan gå. Väl på plats checkade vi snabbt in vårt bagage och begav oss in i den lokala flygplatspuben för att stärka självförtroendet inför flygresan. Första rundan av totalt sex (en per person i resesällskapet, som sig bör) går snabbt av stapeln med en stor stark och en sexa gammeldansk. Det är redan högt i tak och minnen, eller snarare bristen på sådana, från förra resan pratats det livligt om. Vi sänker våra rusdrycker och beger oss mot vår gate (ja Kindgren, vi var på en flygplats) på vägen dit känner vi dock att vi nog hinner med ett stopp till för en runda till. Slutsnackat och ännu en 70cl öl med en sexa gammaldansk beställs in och sveps på vad som skulle kunna vara olympiskt rekord. Väl därefter springer jag ner på toaletten och hör då en arg röst i högtalarna som tydligen annonserade att det var "last call" för vårt flyg. Det blev en jäkla löprunda och klockan 13:03 gick vi på vårt plan för att mötas av blickar från våra medresenärer som, om vi varit nyktra, kunde dödat.
Planet lyfte 13:05.
The F-word.
Av någon anledning var vi tvunga att mellanlanda i Paris för att kunna ta oss vidare mot Barcelona. Valet av aktivitet var dock tämligen självklart och de fyra personer som inte fick en "chans" att köpa en runda i köpenhamn fick äntligen möjlighet. Väl på planet blir vi utspridda och jag sitter bredvid en trevlig man ifrån Los Angeles och vi snackar om allt mellan himmel (Himler) och jord. Under vår diskussion vänder jag mig om några gånger och får då arga blickar ifrån en äldre dam, "aja hon är väl bitter" tänker jag och vänder mig om igen. Det visade sig att hon inte bara var bitter, hon var en satkärring. När vi landar i Barcelona och jag säger hejdå till min nyfunne vän kommer nämnligen den äldre damen fram till mig och påstår att jag använt "the F-word" lite för många gånger för hennes smak. Jag försöker på min bästa fylleengelska förklara mig men det var ganska så döfött.
Viva España!
Pengar för inget.
Väl framme i Barcelona begav vi oss med taxi till vårt hotell och installerade oss. Väl därefter blev det middag och en spansk specialitet i form av tapas där de som överraskade mest var de HELA, ja HELA med huvuden och allt, fiskarna som var lite smått friterade. Tur att man var berusad. Vinet och maten flödade i den härliga spanska höstnatten. På väg ifrån resturangen mot ett ställe där man kunde titta på "stångadans" blev vi smått överfallna av ett helt gäng med glädjeflickor som ville älska oss lång tid. Vi var inte sugna på något längre förhållande utan satte oss i en taxi därifrån. När vi skulle betala taxin upptäckte en av medresenärerna att pengarna var borta från sin ficka. Glädjeflickorna visade sig bara vara ute efter pengar, suprise! I tron att även företagskortet var borta ringde vi snabbt och spärrade kortet, som såklart skulle visa sig ligga på hotellrummet.
800€ fattigare, inte mycket glädje rikare.
En halv meter.
Andra dagen börjar som sig bör med två Resorb och en dålig hotellfrukost. Vi beger oss ut från hotellet för att "hitta" en bar cirka 50cm ifrån entren där vi gick in för att fortsätta gårdagens öldrickande. Vi började sedan vårt turistande genom att gå ner på stranden där vi sen satt i säkert 2-3 timmar på en uteservering och drack öl och tittade på lokala förmågor. Vad som sen hände på kvällen är inte rumsrent nog för att sättas i pränt utan det får MTy veta på annat sätt.
Öl.
Forza Barca!
För att inte bli långrandig hoppar vi rakt på fotbollen. Vi begav oss i rätt god tid till Camp Nou för att titta på bygget och för att vissa skulle inhandla lite lokala souvenirer. Väl på plats visade det sig att vi skulle vara en del av cirka 30 000 turister. Vi gick in på arenen där vi fått relativt bra platser på långsidan och arenan började fyllas på. Tyvärr så dog mobilbatteriet så alla bilderna är från cirka två timmar innan match. Spelarna kommer in till 75 000 åskådare där cirka 100 utgjorde "klacken" på en kortsidan. "Sämre än häcken" är ett understatement.
6 - 1 blev matchen och allas vår Zlatan stod för två av dessa. Propagandafotboll av FCB, trevligt.
Hem för att "fira".
Efter detta blev det ausfahrt ifrån Barcelona till Sverige för 5/6-delar av resesällskapet och en lååång resa till Estepona för undertecknad. Mer om det i nästa avsnitt av "Hola señorita!".
Allt handlar om timing.
Bilresan till lufthavnen i köpenhamn gick så smidigt det bara kan gå. Väl på plats checkade vi snabbt in vårt bagage och begav oss in i den lokala flygplatspuben för att stärka självförtroendet inför flygresan. Första rundan av totalt sex (en per person i resesällskapet, som sig bör) går snabbt av stapeln med en stor stark och en sexa gammeldansk. Det är redan högt i tak och minnen, eller snarare bristen på sådana, från förra resan pratats det livligt om. Vi sänker våra rusdrycker och beger oss mot vår gate (ja Kindgren, vi var på en flygplats) på vägen dit känner vi dock att vi nog hinner med ett stopp till för en runda till. Slutsnackat och ännu en 70cl öl med en sexa gammaldansk beställs in och sveps på vad som skulle kunna vara olympiskt rekord. Väl därefter springer jag ner på toaletten och hör då en arg röst i högtalarna som tydligen annonserade att det var "last call" för vårt flyg. Det blev en jäkla löprunda och klockan 13:03 gick vi på vårt plan för att mötas av blickar från våra medresenärer som, om vi varit nyktra, kunde dödat.
Planet lyfte 13:05.
The F-word.
Av någon anledning var vi tvunga att mellanlanda i Paris för att kunna ta oss vidare mot Barcelona. Valet av aktivitet var dock tämligen självklart och de fyra personer som inte fick en "chans" att köpa en runda i köpenhamn fick äntligen möjlighet. Väl på planet blir vi utspridda och jag sitter bredvid en trevlig man ifrån Los Angeles och vi snackar om allt mellan himmel (Himler) och jord. Under vår diskussion vänder jag mig om några gånger och får då arga blickar ifrån en äldre dam, "aja hon är väl bitter" tänker jag och vänder mig om igen. Det visade sig att hon inte bara var bitter, hon var en satkärring. När vi landar i Barcelona och jag säger hejdå till min nyfunne vän kommer nämnligen den äldre damen fram till mig och påstår att jag använt "the F-word" lite för många gånger för hennes smak. Jag försöker på min bästa fylleengelska förklara mig men det var ganska så döfött.
Viva España!
Pengar för inget.
Väl framme i Barcelona begav vi oss med taxi till vårt hotell och installerade oss. Väl därefter blev det middag och en spansk specialitet i form av tapas där de som överraskade mest var de HELA, ja HELA med huvuden och allt, fiskarna som var lite smått friterade. Tur att man var berusad. Vinet och maten flödade i den härliga spanska höstnatten. På väg ifrån resturangen mot ett ställe där man kunde titta på "stångadans" blev vi smått överfallna av ett helt gäng med glädjeflickor som ville älska oss lång tid. Vi var inte sugna på något längre förhållande utan satte oss i en taxi därifrån. När vi skulle betala taxin upptäckte en av medresenärerna att pengarna var borta från sin ficka. Glädjeflickorna visade sig bara vara ute efter pengar, suprise! I tron att även företagskortet var borta ringde vi snabbt och spärrade kortet, som såklart skulle visa sig ligga på hotellrummet.
800€ fattigare, inte mycket glädje rikare.
En halv meter.
Andra dagen börjar som sig bör med två Resorb och en dålig hotellfrukost. Vi beger oss ut från hotellet för att "hitta" en bar cirka 50cm ifrån entren där vi gick in för att fortsätta gårdagens öldrickande. Vi började sedan vårt turistande genom att gå ner på stranden där vi sen satt i säkert 2-3 timmar på en uteservering och drack öl och tittade på lokala förmågor. Vad som sen hände på kvällen är inte rumsrent nog för att sättas i pränt utan det får MTy veta på annat sätt.
Öl.
Forza Barca!
För att inte bli långrandig hoppar vi rakt på fotbollen. Vi begav oss i rätt god tid till Camp Nou för att titta på bygget och för att vissa skulle inhandla lite lokala souvenirer. Väl på plats visade det sig att vi skulle vara en del av cirka 30 000 turister. Vi gick in på arenen där vi fått relativt bra platser på långsidan och arenan började fyllas på. Tyvärr så dog mobilbatteriet så alla bilderna är från cirka två timmar innan match. Spelarna kommer in till 75 000 åskådare där cirka 100 utgjorde "klacken" på en kortsidan. "Sämre än häcken" är ett understatement.
6 - 1 blev matchen och allas vår Zlatan stod för två av dessa. Propagandafotboll av FCB, trevligt.
Hem för att "fira".
Efter detta blev det ausfahrt ifrån Barcelona till Sverige för 5/6-delar av resesällskapet och en lååång resa till Estepona för undertecknad. Mer om det i nästa avsnitt av "Hola señorita!".
Kommentarer
Trackback
