Samlingen
Samtliga kryssade på Reeperbahn!
Bowling for MTy
Mästarna av spontanitet, MTy, did it again! Denna gång i form av Martin som propsar på Big Bowl om en halvtimme. MTy är fulltaliga plus 100% bihang. Fem pers på en bana 18-19. Då vi är framme lite tidigt hinner de som inte kör bil utforska ölutbudet.
In på bana 8. Ban-grannarna var fula som flodhästar och vi var eniga om att den gravida tjejen en bit längre bort var snyggare.
Jag leder efter två rundor! Men blir snabbt indragen i bottenstriden med Martin. Martin som dock föranlett sitt spel med noggrann utprövning av klot. Han fastnar för ett baby-blå 10kg´s klot. Gsie blir vansinnig på honom och glåporden haglar mot stackars Martin som dessutom kommer sist med ett poäng mindre än mig. Öldrickarna har jobbat upp sig till andra rundan och strajkar stenhårt. Gsie och Martin står för bottenträsket och Gsie skyr inga medel i psykkampen! Till hans förtret stängs banan märkligt av just som han börjar träffa banan igen. Konspiration hävdar han och påkallar en av dom inte helt ruggugglefula ödlemonsterna till servitriser. En gobbe går in och fixar banan, men kommer inte ut. Gsie har bråttom då "en bowlingtimmen är 55" osm ett plakat upplyser. "Jaja, säger jag, en MTy-timme är alltid 90minuter. En timme plus en halvtimmes minneslucka". Ett febrilt battle utbryter då varken Gsie eller Martin vill bli jumbo. Antiklimax är dock faktum när banan släcks mitt i uppgörelsen. Dom hade tydligen inte hört talas om MTy-timme.
Martin smiskar även Gsie i spelhallen efteråt och Gsie får köra hem volvosuggan till Löddie med en cola-burk på antennen.
Leve spontaniteten!
In på bana 8. Ban-grannarna var fula som flodhästar och vi var eniga om att den gravida tjejen en bit längre bort var snyggare.
Jag leder efter två rundor! Men blir snabbt indragen i bottenstriden med Martin. Martin som dock föranlett sitt spel med noggrann utprövning av klot. Han fastnar för ett baby-blå 10kg´s klot. Gsie blir vansinnig på honom och glåporden haglar mot stackars Martin som dessutom kommer sist med ett poäng mindre än mig. Öldrickarna har jobbat upp sig till andra rundan och strajkar stenhårt. Gsie och Martin står för bottenträsket och Gsie skyr inga medel i psykkampen! Till hans förtret stängs banan märkligt av just som han börjar träffa banan igen. Konspiration hävdar han och påkallar en av dom inte helt ruggugglefula ödlemonsterna till servitriser. En gobbe går in och fixar banan, men kommer inte ut. Gsie har bråttom då "en bowlingtimmen är 55" osm ett plakat upplyser. "Jaja, säger jag, en MTy-timme är alltid 90minuter. En timme plus en halvtimmes minneslucka". Ett febrilt battle utbryter då varken Gsie eller Martin vill bli jumbo. Antiklimax är dock faktum när banan släcks mitt i uppgörelsen. Dom hade tydligen inte hört talas om MTy-timme.
Martin smiskar även Gsie i spelhallen efteråt och Gsie får köra hem volvosuggan till Löddie med en cola-burk på antennen.
Leve spontaniteten!
Do a little dance,
make a little love,
Get down tonight.
MTy
make a little love,
Get down tonight.
MTy
Bollen är rund
SlushIceBuck
Blivit trött på att dricka?
Jobbar, som det känns, konstant. När man väl är ledig känns det som om det handlar om en sak: Att dricka. Men igår infann sig en annan känsla.
Stressad som fan tar man igenom de sista timmarna på det som kallas eftermiddagen för att kunna komma till Linde i nåt sånär ordentlig tid. Med mig har jag en flaska vodka som jag i vanliga fall ska kunna slucka utan problem på max en timme.
Kommer till platsen och intar direkt en lugnare zon då jag är lite anti näsetfolk in generall. Med mig har jag goda vänner som korkar upp och jag gör detsamma. Men satan vad långsamt det går. Första groggen är snällt blandad ändå tar det en jävla tid innan den är avslutad. Andra groggen hälls upp - lika lång tid.
Svensson och jag flyttar istället upp på ovanvåningen där det är ännu lugnare och vi bara småsnackar. Med mig har jag min sprit som min naturliga instinkt säger "drick upp". Men jag känner att jag inte vill.
Förra veckan började jag tänka i banorna om en vitt månad. Nu var detta förvisso efter ett visst fängelsebesök men ändå. När jag väl vill ha till en bra fylla så slår det alltid över. Och nu, när jag bara vill ta det lungt, kan jag dricka hur mycket som helst utan att känna nåt. Det är inte bara det. Efter en snabb överblick över mina utgifter varje månad så finner jag att ett visst uteliv sluckar mestadelen av mina hårt intjänade danska kronor. Är det värt det?
Nu var det förvisso så att jag varit konstant igång sen kl 04.45 samma morgon och klockan började närma sig midnatt. Men känslan var där ändå, en ständigt frågande röst i mitt huvud: Är det värt det?
Det som nästan är ännu värre är hur jag börjat tänka frammåt istället för att leva i nuet. Redan tidigt på kvällen erbjuds det efterfest hemma hos Linde och sovplats. Men jag ska ju jobba imorgon är det första som kommer upp i mitt huvud. För ett år sedan att snabbt min onda djävul (ni vet sån man får upp på axeln) kommenterat "Ja det är för fan imorgon!" Men nu börjar man tänka på konsekvenserna. Något jag inte alls känner mig hemma med.
Fler och fler människor avtar från förfesten och stämningen är på topp från de få som är kvar. Nästa destination bestäms till sheakspeare i Höllviken vilket leder till att jag anitngen måste sova hos linde eller ta sista bussen hem. Stämningen är verkligen på topp och jag har hällt upp det sista av min sprit. Tänker ännu en gång, är det värt det? Efter lite betänke tid så skjuter jag glasset ifrån mig och bestämmer mig för att åka hem.
Med mig har jag som tur resesällskap i en "trött" Svensson. Efter att ha väntat i ösregnet i 15 min vilket säkerligen kommer resultera i en förkylning så kommer bussen. Nu var jag kanske inte det bästa sällsakapet man kan tänka sig då jag somnade direkt.
Svensson hoppar av och jag hör nån från bakredelen av bussen kalla på mig. Visar sig vara en gammal bekanting till familjen och likaså Keps Malmö material. snackar lite med han innan det blir nattburgare på donken.
Då jag har en tendens att somna på bussen så sätter jag alarm på klockan. Dock avlöses det för tidigt och jag är endast i Limhamn. Detta resulterar i att jag somnar om och vaknar upp halvvägs till Klagshamn. Också ett tydligt tecken på arbetslivets inverkan på mig. Jag KAN INTE åka buss utan att somna. Natt som dan, ljust som mörkt. Somnar direkt.
Kommer hem och klockan är 2-3 nånting. Vill se film men så dyker den där jävla rösten upp i mitt huvud igen "Men då somnar du inte förrän 4-5"
PISSOFF!
/M
Stressad som fan tar man igenom de sista timmarna på det som kallas eftermiddagen för att kunna komma till Linde i nåt sånär ordentlig tid. Med mig har jag en flaska vodka som jag i vanliga fall ska kunna slucka utan problem på max en timme.
Kommer till platsen och intar direkt en lugnare zon då jag är lite anti näsetfolk in generall. Med mig har jag goda vänner som korkar upp och jag gör detsamma. Men satan vad långsamt det går. Första groggen är snällt blandad ändå tar det en jävla tid innan den är avslutad. Andra groggen hälls upp - lika lång tid.
Svensson och jag flyttar istället upp på ovanvåningen där det är ännu lugnare och vi bara småsnackar. Med mig har jag min sprit som min naturliga instinkt säger "drick upp". Men jag känner att jag inte vill.
Förra veckan började jag tänka i banorna om en vitt månad. Nu var detta förvisso efter ett visst fängelsebesök men ändå. När jag väl vill ha till en bra fylla så slår det alltid över. Och nu, när jag bara vill ta det lungt, kan jag dricka hur mycket som helst utan att känna nåt. Det är inte bara det. Efter en snabb överblick över mina utgifter varje månad så finner jag att ett visst uteliv sluckar mestadelen av mina hårt intjänade danska kronor. Är det värt det?
Nu var det förvisso så att jag varit konstant igång sen kl 04.45 samma morgon och klockan började närma sig midnatt. Men känslan var där ändå, en ständigt frågande röst i mitt huvud: Är det värt det?
Det som nästan är ännu värre är hur jag börjat tänka frammåt istället för att leva i nuet. Redan tidigt på kvällen erbjuds det efterfest hemma hos Linde och sovplats. Men jag ska ju jobba imorgon är det första som kommer upp i mitt huvud. För ett år sedan att snabbt min onda djävul (ni vet sån man får upp på axeln) kommenterat "Ja det är för fan imorgon!" Men nu börjar man tänka på konsekvenserna. Något jag inte alls känner mig hemma med.
Fler och fler människor avtar från förfesten och stämningen är på topp från de få som är kvar. Nästa destination bestäms till sheakspeare i Höllviken vilket leder till att jag anitngen måste sova hos linde eller ta sista bussen hem. Stämningen är verkligen på topp och jag har hällt upp det sista av min sprit. Tänker ännu en gång, är det värt det? Efter lite betänke tid så skjuter jag glasset ifrån mig och bestämmer mig för att åka hem.
Med mig har jag som tur resesällskap i en "trött" Svensson. Efter att ha väntat i ösregnet i 15 min vilket säkerligen kommer resultera i en förkylning så kommer bussen. Nu var jag kanske inte det bästa sällsakapet man kan tänka sig då jag somnade direkt.
Svensson hoppar av och jag hör nån från bakredelen av bussen kalla på mig. Visar sig vara en gammal bekanting till familjen och likaså Keps Malmö material. snackar lite med han innan det blir nattburgare på donken.
Då jag har en tendens att somna på bussen så sätter jag alarm på klockan. Dock avlöses det för tidigt och jag är endast i Limhamn. Detta resulterar i att jag somnar om och vaknar upp halvvägs till Klagshamn. Också ett tydligt tecken på arbetslivets inverkan på mig. Jag KAN INTE åka buss utan att somna. Natt som dan, ljust som mörkt. Somnar direkt.
Kommer hem och klockan är 2-3 nånting. Vill se film men så dyker den där jävla rösten upp i mitt huvud igen "Men då somnar du inte förrän 4-5"
PISSOFF!
/M
