Svenne Rubins Folkol och Dunka Dunka

Dom bara lag dar ju. Svagt saffransgula och doftade fantastiskt. Tre rakgrillspett senare pa utomhusmarknaden i Satun domde domaren. Hart, men rattvisst. Magen sa ifran och det blev en lopning tillbaka till ONs dar vi nyss atit grymt goda burgare och vitloksbrod.

Satun verkar annars vara en levande trevlig stad ed en stor andel muslimer. Roses Internet ligger precis bredvid stadens huvudmoske och vi har nyss avnjutit ett boneutrop.

Det var en avstickare.

Efter fyra natter pa PhiPhi Islands hade vi lamnat nog med avtryck i historiebockerna for att med gott samvete kunna fara vidare. Vi satte segel mot Koh Mook, ett battre slagskott soder om Koh Lanta. Fran phiphi tog vi farja till Koh Lanta. Har vrakte verkligen regnet ner sa vi sorjde inte over att direkt hoppa pa en speedboat som via piren pa Koh Ngai tog oss till Koh Mook. Sicken landstigning! Normandie bleknar i jamforelse och man kande sig om Robinson - Zubeyde. Koh Mook hade ingen pir. Speedboaten backade sa langt in mot sandstranden som den kunde. Sen var det bara att hoppa ner i havet. Ratt coolt egentligen. Det var bara jag och Martin av speedboatens cirkus 15 passagerar som gjorde halt har. Annu coolare. Vi bodde i talt de tva nastkommande natterna. Svincoolt.

Jag hade pluggat Koh Mook i Lonely Planet och vi tankte husera hos Brian pa Mookies. Mookies ar lite svat att beskriva men oerhort mysigt och trevligt. Runt receptionen (som ocksa fungerar som bar) har Brian monterat upp ett dussintals talt av riktigt bra kvalite med lampa och flakt och en stor fin madrass. Brian i sig ar ett unikum och hans dialekt gjorde australiensaren till ett utmarkt skamtobjekt. Han bjod pa ol efter incheckning och eftermiddagen agnades at lite upptacksfardande och god extremt billig mat pa Hilltop Restaurant. Vi hittade ocksa piren och passade pa att lamna en deposition till en batutflykt nastkommande dag.

Pa vag tillbaka till vart talt slas vi ungefar samtidgt av insikten att on inte har uttagsautomater och att vi inte har nagra pengar. En ekvation som inte verkar ga ihop tills vi en bit fram ser liraren vi precis bestallt utflykten av. Hur fan hann han dit? Moppe? Hursomhelst, for 500 baht extra var han mer an villig att ta oss in till fastlandet till en ATM. Bra skit.

Fan, tar en paus nu. Hans.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0